När ideologin tar över verklighetsuppfattningen

Bland det värsta jag vet är när folk låter sina åsikter gå före fakta i själva beskrivningen verkligheten, ganska vanligt från alla håll under ett valår. Idag blev detta tydligare än någonsin, när ansvariga politiker på gränsen till dumhet väljer att förneka de mest grundläggande förutsättningar för sitt eget politikområde. Här är historien:

Idag, två dagar efter internationella kvinnodagen, får arbetsmarknadsutskottet en presentation om kvinnolöner. Två av ledamöterna, Katarina Brännström (m) och Jenny Petersson (m) lägger ut en bild på en tabell som visar hur löneskillnaden minskar.

Skärmavbild 2014-03-11 kl. 20.53.10

(klicka på bilden för förstoring)

Vad ‘vänstern sa förra veckan’ vet inte jag, men Brännströms slutsats är fel. Tabellen visar inte att skillnaderna minskat, utan faktiskt det motsatta. Den kommer från Medlingsinstitutets årliga rapport. Här är tabellen.

Skärmavbild 2014-03-11 kl. 20.58.14

Det ser ju onekligen ut som att skillnaderna minskat med 2,4 procentenheter (inte procent som Brännström påstår). Men talen är lite bedrägliga. För i själva verket visar tabellen att skillnaderna faktiskt ökar. Det framgår tydligt när man tar fram de aktuella lönenivåerna som dessa tal utgår ifrån.

Skärmavbild 2014-03-11 kl. 21.05.23

Det är alltså samma källa, Medlingsinstitutet och SCB, (se skillnaden i procent). När de visar att kvinnor idag tjänar 86,1% av männen har de använt medellönen 32100 för män och 27600 för kvinnor. Löneskillnaden är 4500 kr per månad. För sju år sedan var skillnaden 4300 kr.

Skillnaden i genomsnittlig inkomst ökar alltså. Att kvinnors lön som andel av männens har ökat med 2,4 procentenheter beror bara på att nivåerna är högre, 4500 av 32000 är en mindre %-andel än 4300 är av 26000. Enkel högstadiematte.

Misstaget är dock förståeligt, det är faktiskt medlingsinstitutet som förvillar, varför skulle man inte kunna lita på dom? Men det är nu förnekelsen blir rena dumheter. För när jag påtalar detta är det som att prata med en vägg. Brännström vägrar förstå.

Hon börjar med att ifrågasätta min källa.

Skärmavbild 2014-03-11 kl. 21.15.09

Jag säger att det är samma källa, samma siffror bara att hon inte förstått vad de visar, varpå hon igen ifrågasätter min källa.

Skärmavbild 2014-03-11 kl. 21.16.51

Jag säger igen att det är samma källa, Medlingsinstitutet och SCB.

Skärmavbild 2014-03-11 kl. 21.17.54

Nej, det gör jag ju inte eftersom de inte har det, vilket hennes siffror egentligen visar. Jag säger det igen. Jag säger att skillnaden ökat under den här perioden.

Skärmavbild 2014-03-11 kl. 21.20.02

Suck, tänker jag. Försöker vara pedagogisk, säger om jag tjänar 10.000 och du 20.000 och jag för 6.000 i löneförhöjning och du får 10.000 har då skillnaden minskat? Nej, ändå har min andel av din lön ökat från 50-53%.

Jag försöker koka ner det till de mest basala fakta som rapporten utgår från.

Skärmavbild 2014-03-11 kl. 21.23.26

Skärmavbild 2014-03-11 kl. 21.25.36

Jag är ärligt talat lite förbluffad, låtsas hon inte förstå. Eller går det bara inte in, det är ju hennes egna siffror vi pratar om. Att missförstå är en sak, att frivilligt välja att inte förstå är en helt annan. Det är aldrig ok, men särskilt inte när man sitter i riksdagens ansvariga utskott.

Skärmavbild 2014-03-11 kl. 21.34.23

Jag vill helst inte tro att ansvariga politiker i vår lagstiftande församling inte har förmåga att ta in den enklaste och grundläggande kunskap om det ämne de är ansvariga för och driver opinion kring.

Jag vill egentligen inte heller tro att deras politiska narrativ och talepunkter väger så mycket tyngre än den fakta de ställs inför så de väljer det förra. Det är nog ändå en mer tröstande tanke.

Låt mig en sista gång visa vad det handlar om. Männens genomsnittliga måndaslön har enligt medlingsinstitutets länkade rapport ökat med 814 kronor för varje år. Kvinnornas löner har ökat med 786 kronor. Redan här förstår de flesta att skillnaden inte minskar.

Om detta (mot förmodan) skulle fortgå i 100 år till skulle skillnaden 2114 vara mer än 7000 kronor i månaden och männen tjäna 115000.

Skärmavbild 2014-03-11 kl. 21.40.35

Men titta på löneskillnaden i procent, nu är kvinnorna “uppe” i 94% av männens lön. Det betyder inte att skillnaderna minskar, det betyder bara att skillnaden som andel av den totala lönen är mindre. Det är också det som förklarar missförståndet ovan.

Igen, det är helt ok att ta fel. Det är inte okej inte vilja förstå, alternativt blåljuga.

 

Här är hela min diskussion med Brännström på Storify,

*Ps. Det är möjligt att övriga ledamöter inte heller förstod de underliggande nivåerna, felet ligger så klart hos medlingsinstitutets märkligt selektiva beskrivning. Men det är som sagt främst oviljan att  förstå som stör. Jag kanske får anledning att återkomma till medlingsinstitutets agerande.

 

Edit: Jag vill gärna komma med ett förtydligande. Syftet med inlägget var att visa på hur man genom att välja selektivt och förenkla kan använda siffror för att styrka sin tes. Jag diskuterade därför enbart den tabell som Brännström delade. Jag vill visa att den procentuella skillnaden per automatik minskar med ökad lön, även om de faktiska skillnaderna kan växa.

 Jag ser nu i efterhand att denna post skulle kunna kritiseras för samma sak, nämligen att selektivt välja ut en indikator för att driva en tes. Frågan om löneskillnaderna mellan könen ökar eller minskar och i så fall i vilken takt, är naturligtvis mer komplicerad än vad detta inlägget gör gällande. 

 För det första borde skillnaderna ovan (14%) kompletteras med ett standardavvägt mått, som tar hänsyn till ålder, yrke, sektorer, utbildningsnivå och arbetstid kvarstår en ”oförklarad” löneskillnad på 6%.

Det ligger närmare till hands att säga att de där 6 procenten är en följd av ren diskriminering, även om det inte måste vara sant, ”oförklarad” här är en statistik term, det betyder inte att vi inte har förklaringar. Å andra sidan finns det kanske bakomliggande förklaringar till att just kvinnoyrken har sämre betalt och att kvinnodominerade sektorer oftare har sämre villkor. Dessutom måste man ta hänsyn till inflation samt inte bara titta på ”lön” utan även ”inkomst” som är ett större mått.

Dessutom har medlingsinstitutet försökt gräva ännu djupare i den senaste årsrapporten och gjort en så kallade regressionsanalys, när de tittar lite mer detaljerat är löneskillnaderna idag 5 procent. 

 

/Staffan

 

 

This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

23 Responses to När ideologin tar över verklighetsuppfattningen

  1. Markus says:

    Hittade detta inlägg kanske lite sent, men vart ändå intresserad av att faktiskt räkna på det.
    Mellan åren 2005 och 2012 har män haft en genomsnittlig löneökning på ca 2,832%.
    Mellan samma år har kvinnor haft en löneökning på i snitt 3,226%
    Om vi räknar med att dessa siffror håller i sig så kommer den absoluta skillnaden i lön att fortsätta öka fram till och med 2018, då skillnaden i lön kommer att vara 4564kr/mån.
    Men sen går det neråt.

    2051 är skillnaden nere på 193kr/mån och 2052 tjänar kvinnor i snitt 176kr/mån mer än män.
    Men under alla åren fram till dess har ju männen tjänat mera.
    Om männen varje år sätter in sitt sparade kapital på banken med en usel spar-ränta på 0,5% så kommer de då att ha 2’348’618kr på sparkontot, vilket de kan använda för att jämna ut löneskillnaden om kvinnors löner fortsätter öka.
    Detta sparkapital räcker då till att hålla jämn lönenivå med kvinnorna fram till och med 2077 – fram till dit tar det alltså innan män och kvinnor har fått lika mycket betalt.

    Om man utgår från män och kvinnor som båda började jobba 2005.

    Det förutsätter då att yrkeskarriären för dessa personer är 72 år innan de går i pension, vilket om de börjar jobba vid 25 års ålder innebär en pensionsålder på 97 år.

    DÅ har de båda fått lika mycket betalt under sina yrkesliv.

    På tal om pension…

    Om männen investerar sin löneskillnad i privat sparande på börsen så kommer de att ha en ganska så fin pension att plocka ut.
    Om vi räknar på att männen får 6,5% utveckling per år (snitt på börsen senaste 60 åren) så kommer de att ha ett sparat pensionskapital på 73 492 637kr, vilket kanske låter mycket, men med tanke på att månadslönerna nu är uppe på 197 184kr/mån så är det faktiskt “bara” 31 årslöner.

    Kvinnor som började investera sina löneskillnader när deras löner översteg männens har vid det här laget 4 286 005kr undanstoppat på börskontot. Lite drygt 1½ årslön.

    Faktum är att männen kan plocka ut löneskillnaden från sitt börskonto när kvinnorna börjar springa om, och hålla en jämn “lön” med kvinnorna (kompenserat från eget kapital) och ändå ha kvar ca 26 årslöner sparat. Och i och med att det eliminerar den verkliga löneskillnaden för kvinnor så har de då alltså inte stoppat undan någonting.

    Så jag ser inte riktigt problemet – det här är väl jämlikt? Sluta gnälla 🙂

  2. Christian says:

    Hej,

    En naiv men ärlig fråga:

    Skulle man kunna avstå från att jämföra i kronor och ören, och istället redovisa “så här många liter mjölk skiljer sig inkomsterna i…”? Eftersom 1L mjölk bör hänga med inflationen. Eller något annat som kan få representera pengars och varors värde över tiden. Vad tror ni om det? Är det möjligt och skulle det bli ett mer rättvist och tydligt sätt att räkna på?

    Mvh Christian

    • David says:

      Alla varor följer inte inflationen slaviskt, utan vissa ökar fortare i pris och vissa sjunker i pris. Men förutsatt att mjölk ökat ens det minsta i pris de senaste sju åren så är det bättre än att använda kronor som måttstock, då kronor ändrar värde men behåller sin enhet och därför lätt uppfattas som något absolut.

  3. staffan says:

    Om absoluta vs relativa skillnader:
    Nej kära ni, kom inte och påstå att absoluta nivåer och absoluta skillnader inte spelar någon roll. Då blundar ni för verkligheten. Ni måste klara av att ha flera tankar i huvudet på samma gång. Det betyder inte att det är det enda föklaringsmåttet. Men det spelar roll.

    Skulle tex. frysta löner för kvinnor vara lättare att bära om männen samtidigt fick en lönesänkning? Och ja, om männens löneökning är 1000:- mer på ett år så betyder det att skillnaden i lön har ökat med 1000:-. Det är riktiga pengar som går att konsumera för, att investera eller spara, det är en reell skillnad som påverkar tex uttag av föräldradagar osv.

    För varje år (utom krisens 2009) har männen tagit lite mer av löneutrymmet än kvinnor, visserligen inte stora summor, men kvinnor har bara ett år fått en större löneökning än männen. Det pekar inte på en utjämning.

    Att den procentuella löneskillnaden ändå ser ut att minska beror på att de total nivåerna ökar. Det betyder inte per automatik att kvinnors löner närmar sig männen.

    Om det däremot finns strukturella orsaker, eller en medveten taktik vid löneförhandlingarna, som orsaker en större procentuell ökning för kvinnor och män, ja då är kurvorna konvergerande, då kommer lönerna på sikt att jämnas ut.

Men det betyder inte att skillnaderna mellan lönerna hittills har minskat.

    Och ja, sedan kommer också inflationen och motverkar skillnaderna på sikt genom att successivt minska värdet på de 4000-4500 som skiljer i genomsnittlig lön, så länge den nominella skillnaden ökar långsammare än inflationen. Det skulle varit tydligare i diskussionen med Brännström.

    Det är dock ett ganska kasst verktyg för jämställdhet.
    – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
    Men huvudpoängen här är just diskussionen om den relativa och absoluta skillnaden. Och då kan man inte bortse från den faktiska skillnaden i kronor mellan könen. Att ta till extrem-exempel för att visa absurditeten, kan man göra som en adakemisk diskussion, men vi tjänar inte 100 kronor och vi tjänar inte 400 och vi tjänar inte 3500000.

    Verkligheten är en annan, det är den vi behöver diskutera.

    • David says:

      Men Staffan, om inte vi som kommenterar får göra antaganden utan verklighetsförankring så är det orättvist att du får göra det bara för att det är din blogg. Dom där 100 respektive 400 kronorna var väl också riktiga pengar som gick att handla för, investera, spara och som hade inflytande på vem som VABade? Eller?

      Att prata om pengar i relativa termer är i allra högsta grad det man bör göra, och att tala om pengar i absoluta termer tjänar inte något direkt syfte. Vad är en krona värd? En krona motsvarar inte en fast mängd guld som den gjort ibland (utan att för den delens skull besvara frågan), utan den får sitt värde helt och hållet ställt i förhållandet till något annat. En krona är till sin natur inte ett absolut värde och att behandla den som en sån ungefär som att mäta vatten i centimeter.

      Vill du prata om kronor som absoluta värden så får du i alla fall försöka att konvertera om dem till samma värde (tid då de finns) och sedan framföra dina argument.

    • Gunnar Heikkilä says:

      Staffan, du måste inse att absoluta värden är helt meningslösa. Du pekar på “verkligheten”, men man kan ta ett enkelt exempel som kunde bli verklighet: Om Sverige plötsligt skulle bestämma sig för att byta till Euro så skulle skillnaden mellan kvinnor och män i ett slag bli bara 480 istället för 4500.

      Visserligen i euro istället för kronor, men eftersom du anser att den absoluta skillnaden är det som gäller så måste det ju vara jättebra, kraftigt minskade klyftor!

      Och kom nu inte och säg att “480 euro är värda 4500 kr, så det blir ju ingen skillnad, en cykel som tidigare kostade 4500 kr kostar ju nu 480 euro”, för då säger du precis som alla andra i kommentarerna, att det är lönen relativt kostnadsläget som spelar roll…

  4. Svante says:

    Hej Staffan,

    Många har redan påpekat det, absoluta tal är inte speciellt intressanta i sammanhanget. Med ditt resonemang om absoluta skillnader var svenska löner mer jämställda ju längre bakåt i tiden du går. Exempelvis 1945 då en man tjänade kanske 300 kr/månad och en kvinna kanske 100 kr/månad. Skillnaden då var “bara” 200 kr/månad vilket är mer jämställt enligt ditt resonemang. Även om kvinnan inte fick något allt betalt för sitt arbete skulle skillnaden ändå “bara” vara 300 kr/månad och de siffrorna bättre än dagens, enligt ditt resonemang.

    De flesta skulle nog anse att 33% alt. 0% av männens lön är mindre jämställt än idag.

  5. Axel H says:

    Hej Staffan!

    Jag vill bara säga att din analys är något bristfällig. Det är hur lönen du får förhåller sig till andras löner som spelar roll. Om ett bröd kostar 5 miljoner spelar en löneskillnad på hundratusen kronor (vilket är mer än fyratusen) marginell roll, tvärtemot det som du verkar mena med din artikel.

    mvh
    Axel

  6. Johanna says:

    Staffan, jag är fortfarande inte med på hur det här hänger ihop…

    Menar du alltså att inkomstgapet visserligen minskat i reala termer, men att kvinnor kommit ikapp relativt mindre under de senare åren relativt de tidigare åren som redovisas? I så fall kanske det vore tydligare om du skrev att “inkomstgapets minskning har minskat, vilket gör att det kommer att ta väldigt lång tid för kvinnor att komma ikapp mäns löner”. Det känns däremot inte korrekt att hävda att det finns ett växande inkomstgap baserat på de här tidsserierna.

    Jag menar, tänk bara hur konstiga diskussioner det skulle bli inom andra områden av den ekonomiska utvecklingen över tid om vi helt plötsligt struntade i att deflatera tidsserier när vi pratade om absoluta belopp!

  7. Kalle says:

    Hej Staffan!

    Ett litet påpekande, i dem tabellerna som jag tror du själv gjort har du kallat en rad för “skillnad i %” när den egentligen beskriver kvinnors lön som en relativ del av männens. Ta 2005 års siffror till exempel, så blir skillnaden 100-83,7 = 16,3 vilket borde stått på den raden. Då hade man lättare kunnat se att skillnaderna minskat relativt, men ökat absolut.

  8. Fredrik says:

    Ah, det här med matematik. Så svårt för vissa.
    Nu har visserligen båda rätt, men politikernas svar är helt otroliga. De försöker inte ens förstå.

    Tabellen visar att löneskillnaderna minskar, precis som de säger, men att löneökningsskillnaderna ökar, vilket du säger. Det är dock två olika saker. Tänk på det som att lutningen på kurvan har minskat. Precis som du säger om vi går 100 år framåt ligger skillnaderna på 93,6%. Går vi mot oändligheten kommer kvinnorna ha 95,6% (4300/4500). Kvinnorna kommer aldrig få 100% av männens lön, om inte deras löneökning blir mer än männens.

    Det mest intressanta med er diskussion tycker jag ändå är deras nonchalans och ovilja att försöka förstå. Det är skrämmande.

    • staffan says:

      Jo det var också min poäng. Jag menar absolut att relativa skillnader är relevanta, men det är också absoluta. Jämför med diskussionen om de växande inkomstskillnaderna mellan olika inkomstgrupper. Där väljer (oftast) högern att prata om absoluta tal för att visa att även de fattigaste fått det bättre medan (vänster) gärna vill ha relativa tal för att visa att spridningen ökat. Talen visar ju helt olika saker och är relevanta var för sig, men att bara välja det ena ger bara halva bilden.

  9. Gunnar Heikkilä says:

    Det är i princip aldrig relevant att jämföra absolutsiffror, eftersom lönelägen ändrar sig över tid pga inflation och annat. Särskilt om det är många år mellan mätningarna (säg t.ex. 1950 och 2010).

    Inte bara lönerna ändrar sig, utan också priserna, så ett visst år kanske det kostar 500 kr att köpa en standardkasse med mat, medan det tio år senare kostar 600 kr.

    Så man köper faktiskt inte saker för absoluta kronor, utan för relativa kronor. Därför är det naturligt att t.ex. Medlingsinstitutet i huvudsak presenterar den relativa bilden.

  10. Anonym says:

    Här är ett förtydligande: den “oförklarade” löneskillnaden mellan könen är den som enbart verkar bero på kön, eller något som inte går att förklara av skillnader i utbildning, arbetstid, erfarenhet, ålder etc. Den har enligt Medlingsinstitutet minskat.

    Den “faktiska” löneskillnaden är den man får när man bara tittar på vad kvinnor och män får ut.

    Det är mycket möjligt att den faktiska skillnaden ökar när oförklarade minskar. Den oförklarade skillnaden mäter diskriminering och andra otäckheter. Den faktiska skillnaden mäter strukturella förändringar (av typen varför väljer kvinnor jobb med lägre lön i större utsträckning. Detta är också en otäckhet men policyåtgärder för att motverka detta ser helt annorlunda ut.

  11. Andreas says:

    Fast det är ju betydligt mer intressant att se löneskillnaderna i procent än i kronor när man vill se om gapet mellan kvinnor och mäns löner minskar. Samt att 4300:- år 2006 är mer än vad 4500:- är nu på grund av inflationen så även köpkraftsmässigt har gapet minskat. Sen kan man ju givetvis tycka att det går alldeles för långsamt att minska gapet vilket såklart är ett problem.

  12. David says:

    Hej Staffan!

    Du har en bra poäng i att politiker ogärna diskuterar med annat än sina egna siffror och argument, vilket oftast leder till ganska torra och intetsägande debatter.

    Din slutsats är väl dock inte helt klockren, då det är skillnad på kronor från 2005 och kronor från 2012 eftersom inflationen äter upp deras värde med tiden (vilket förklarar hur min farmors mor kunde ha elräkningar på 2 kr och 14 öre/månad för ett par generationer sedan). Därför är det också mer logiskt att mäta löneskillnader i procent och inte i kronor, men det passar kanske inte med din ideologi?

  13. Gabriel says:

    Jag börjar undra om det är du som inte vill förstå. Du envisas med att bara peka på kronorna och bortse från procenten, vilket jag inte förstår varför. Skillnaden kan väl inte mätas i kronor? Skillnaden måste väl mätas i köpkraft.

    Du säger “Att kvinnors lön som andel av männens har ökat med 2,4 procentenheter beror bara på att nivåerna är högre, 4500 av 32000 är en mindre %-andel än 4300 är av 26000. Enkel högstadiematte.”
    Ja, precis! Skillnaden har alltså minskat, enkel högstadiematte. Du vill på något vis bortse från att nivåerna är högre, men det är ju just det som gör att detta till synes motsägelsefulla faktiskt visar på att skillnaderna minskar. Det finns något som heter inflation som gör att det som ser ut som större skillnader faktiskt är mindre.

    Tittar man bara på antalet kronor säger det ju som sagt inte så mycket. Ett väldigt överdrivet exempel:
    Jag tjänar 1000 kr i månaden och du 2000. Skillnaden är 1000 kr. 20 år senare tjänar jag 110.000 och du 112.000, skillnaden är 2000 kr. Menar du att skillnaden mellan vår inkomst då ökat?

    Tittar man på löneökningarna så pekar du återigen på antal kronor, vilket ju inte är fel i sig, kvinnornas löner har ökat med i snitt 786 kr per och och männens 814 kr per år. Men sedan när du räknar framåt så fortsätter du använda dessa siffror, vilket ju är helt fel. Den exakta summan har ju inte varit just denna varje år och kommer inte vara det i framtiden heller. Istället får man ju titta på hur stor ökningen varit i procent varje år. Där har kvinnornas löner öka ca 3,5% per år och männen ca 3,1 %.
    Fortsätter man räkna med den ökningen så kommer kvinnor att tjäna ca 922.000 kr år 2114 och män 722.000 kr.

    Bortsett från allt detta ger ju Katarina Brännström knappast något förtroendeingivande intryck, och det är ju inte helt tydligt om hon egentligen förstår vad du är ute efter. Men att säga att klyftorna inte minskar tycker jag är fel.

    Självklart tycker jag att skillnaden borde minska i snabbare takt, (eller egentligen tas bort omedelbart), men bara för att skillnaden i kronor ökat de senaste åren betyder inte att skillnaden i köpkraft gjort det, tvärtom. Skulle skillnaden i kronor minskat de senaste åren skulle det bara betyda en snabbare minskning i skillnaderna. Riktningen är densamma, hastigheten hade skiljt.

    • staffan says:

      Hej tack för bra svar, ursäkta om mitt svar dröjt, är lite sjuk idag. Nej jag kände själv att inlägget tarvade en fördjupning/förklaring. Jag menar egentligen att olika mått har olika syften (och då ämnar jag inte politiska syfte) utan olika förklaringsvärden. Men för att ge en korrekt bild räcker det inte med att bara prata procent och inte kronor. När lönen kommer är det i allra högsta grad skillnaderna i kronor som spelar roll. Men min poäng är att båda är relevanta.

      Vad gäller den framtida projektionen har du så klart rätt, det är ett idiot-exempel, iaf om jag med det ville visa hur jag tror att det kommer att bli. Att titta på den procentuella förändringstakten är troligare mer korrekt, men inte heller det vet vi något om. Det beror på hur lönerna de facto sätts och hur man resonerar vi förhandlingsborden. När jag går gjorde en projicering utifrån den procentuella förändringstakten (givet att männen fortsätter med 2,8% och kvinnorna 3,2%) så har vi jämställda löner 2051, sedan fortsätter så klart kvinnorna att dra iväg. Men lika lite talar för att lönerna kommer att fortsätta växa med den procenten som att de skulle fortsätta växa med x kr/mån. Intressant är dessutom i den projektionen fortsätter de faktiskta skillnaderna att öka i kronor ett tio-tal år innan kvinnorna börjar närma sig.

  14. Mattias Lönnqvist says:

    Jo, skillnaderna minskar faktiskt. Det är precis det som dina siffror själv säger. Om utvecklingen fortsätter på samma sätt som den underliggande funktion som du får ut om du tar siffran för 2005 (83,7%) och siffran för 2012 (86,1%) så säger den att kvinnors lön i procent av männens ökar med 2,4/7 per år, dvs 0,34 procentenheter per år.

    Eftersom kvinnor år 2012 tjänade 86,1% av männens lön, så är det 13,9 procentenheter kvar. Med 0,34 procentenheter per år så tar detta 41 (avrundat uppåt) år att uppnå.

    Detta är givetvis oacceptabelt lång tid, och det är dessutom inte en funktion som är av gud given (dvs den kan ändras), men baserat på det faktaunderlag som du använder och värdena 2005 visavi 2012 så minskar löneskillnaderna och om utvecklingen håller i sig så kommer de vara borta om en generation.

    • staffan says:

      Ja, om man utgår från att den är den underliggande funktionen so är styrande i lönesättningen. Det är inte säkert, men troligt. Ditt sätt att räkna blir ännu tydligare om man utgår från den procentuella förändringstaken för kvinnor och män och sedan drar den vidare. Samma slutresultat, lika lön 2051. Men notera att skillnaden i kronor och ören kommer att fortsätta öka ett antal år framöver innan den börjar minska. Under de åren får genomsnittsmannen de facto en större löneökning för varje år.

      • Den absoluta skillnaden är ganska ointressant, det är den relativa som spelar roll här.

        Det blir tydligt om man tar ett par extremfall:

        Extremfall 1 – Hög lön
        Om män i genomsnitt skulle tjäna 3 438 000 kr per månad medan kvinnor tjänade 3 404 000 kr så skulle skillnaden vara 34 000 kr/mån – mer än vad någon av dem tjänar i snitt idag och en absolut löneskillnad som är mer än 6 gånger så stor som den vi har idag.

        Ändå skulle kvinnor i snitt tjäna 99% av vad männen tjänar, en situation som är avsevärt mycket bättre än idag.

        Och även om det inte är helt jämställt så spelar de sista 34 000 inte så stor roll när man har drygt 3,4 miljoner att röra sig med.

        Extremfall 2 – Låg lön
        Om kvinnor i stället skulle ha en snittlön på 400 kr/mån medan män i snitt tjänade 900 kr, så skulle den absoluta skillnaden vara 500 kr – en elvafaldig förbättring jämfört med dagens situation.

        Räknar en på det procentuellt så tjänar kvinnor i snitt då 44% av vad män tjänar.

        Om man antar att priserna i samhället ligger någorlunda i samklang med vad folk tjänar i gemen så innebär det att kvinnor skulle ha avsevärt mycket mindre att röra sig med varje månad än män skulle ha. Det vore en sämre situation än både extremfallet med hög lön och dagens faktiska situation, trots att den absoluta skillnaden är lägre.

  15. Gustav Sohtell says:

    Hejsan Staffan,

    Jag vill ogärna uttala mig om era meningsskiljaktigheter. Men eftersom mina vänner delar detta på facebook så tyckte jag att det kan vara bra med en kommentar angående matematiken.

    Det är lite svårt med statistik i allmänhet. När det gäller pengar och tid är det extra svårt eftersom inflation är involverat. Det är väldigt vanligt att det är enkelt att vända på det så det verkar enkelt. Men högstadiematte är det tyvärr inte riktigt.

    Här är ett exempel på hur man kan räkna:
    Om du tar 4500 kr (skillnaden 2012) och kompenserar för inflationen från 2012 till 2005 får du ca 4000 kr. Det är mindre än 4300kr (skillnaden 2005). Med det synsättet har den reella löneskillnaden minskat enligt tabellen som presenterades. Procentsatserna påverkas inte av inflation, därför visar dessa två räknesätt vid en första anblick olika.

    Här är en jätteenkel räknare:
    http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Finansiell-utveckling/Rakna-pa-inflationen/

    mvh
    Gustav

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Heads up! You are attempting to upload an invalid image. If saved, this image will not display with your comment.